Den 27 januari 1945 befriades människospillrorna i koncentrationslägret Auschwitz. Därför har just denna dag utsetts till den internationella minnesdagen för förintelsens 11 miljoner offer.
Ordet förintelse är en direktöversättning av tyska Vernichtung. Den judiska benämningen på förintelsen är Shoah som betyder katastrof. Ett annat ord som används om förintelsen är Holocaust som kommer från grekiskan och egentligen betyder eldoffer.
Citat från Wikipedia ” Förintelsen skiljer sig från andra massmord i historien på grund av de systematiska, fabriksliknande och statligt organiserade mordmetoderna…”
Så många ord det finns. Och ändå räcker dom inte till för att beskriva det obeskrivliga som skedde, och sker, i koncentrationslägren. ”Arbeit macht frei”, tre till synes oskyldiga ord men som i historiens backspegel ger en ytterst obehaglig smak i munnen.
När jag besökte Holocaust-museet Yad Vashem i Jerusalem var det inte all statistik – opersonliga siffror - eller mängden foton på massgravar/utmärglade fångar som berörde mig mest. Det var högarna med barnskor, trasiga resväskor och handskrivna brev som gjorde mest ont. Det kunde lika gärna ha varit mina barns skor, min mammas resväska, min systers sista brev. Inte just då eller där men nästa gång?
Hur ska vi som inte utsatts, som inte har släkt eller vänner som drabbats, kunna förstå vidden av människans grymhet? Jag tror inte att vi kan det. Men vi kan se till att det aldrig händer igen genom att komma ihåg detta enda:” Gör mot din nästa så som du vill att denne ska göra mot dig”. Oavsett vilken religion du bekänner dig till är dessa ord i all sin enkelhet tillräckliga för att förändra världen.
/ Ulrika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar