Freaky Friday – Nystavning och självcensur, två tecken i tiden

För ett litet tag sedan stormade det till i biblioteksvärlden. Anledningen var att när tjänsten som riksbibliotekarie, den fetaste bibliotekarietjänsten i landet, utlystes hade man i annonsen lyckats stava bibliotekarie som bibliotikarie. Det för tankarna till den ännu outforskade men ändock skrämmande samhällsinstitutionen bibliotik. Det är också ett freaky exempel på det språkliga förfallet. Hur kan man stava fel på en så hög och statlig nivå? Jag får en bild framför mig där populisten Jan Björklund höjer pekpinnen mot syndarens fingrar och där skoldebattören Maciej Zaremba som nyligen skrivit en svettframkallande, underhållande skolsnyftare i DN talar om flumskolans konsekvenser.

Facebook har i flera uppmärksammade fall stoltserat med en nypuritansk självcensurerande hållning. Snuskiga bilder plockas genast bort. Nu senast censurerades en bild från marknadsföringen av den grekiska, i Sverige just nu bioaktuella, filmfestivalfavoriten Attenberg (titeln syftar på en av karaktärernas uttal av naturfilmaren David Attenboroughs namn). Den föreställer två väninnor som övar på kyssandets konst. En oskyldig filmposter för en hyfsat smal rulle. Två kvinnor i färd att kyssas. En ganska bra film för övrigt. Hur freaky hade världen blivit om taliban-Facebook hade fått bestämma spelreglerna?

/Olof

Freaky Friday – Censur

När man ser vad som händer på yttrandefrihetsfronten runtom i världen – Ungerns nya medialag som innebär ökad politisk kontroll över landets medier, åsiktsförtryck och misshandel av oliktänkande i Vitryssland, fängslande av regimkritiska filmregissörer i Iran och så vidare – känns det ganska tryggt att leva i ett land som Sverige. Lustigt i sammanhanget är dock att Sverige en gång i tiden, i ett moraliserande förflutet, var först i världen med att införa statlig filmcensur i form av Statens biografbyrå. Myndigheten bildades redan 1911 och har genom årens lopp klippt i och i vissa fall även totalförbjudit filmer. Men från och med 1 januari i år, bara månader från sitt 100-årsjubileum, är Statens biografbyrå nedlagd och filmcensuren för vuxna därmed ett minne blott. En av höjdpunkterna i den svenska censurivern blossade upp i samband med att videobandspelaren kom mot slutet av 1970-talet och diverse spekulativa, våldsförhärligande och moraliskt tveksamma, enligt dåtidens debattörer, filmer började spridas vind för våg i samhället. Än värre var att minderåriga kunde få tag i dem. Så utbröt en moralpanik som bäst kom att sammanfattas i det numera klassiska tv-programmet Studio S om videovåld. Det är roande, och skakande, tv-historia som går att titta på i SVT:s öppna arkiv på webben.

/Olof

Wordy Wednesday - farlig frihet

Vid en genomläsning av Biblioteksbladet häromdagen hittade jag flera spännande (?!) nyheter från det stora landet i väst. Library of Congress, USAs största bibliotek med över 25 miljoner böcker i sin katalog har, för första gången sedan starten år 1800, byggt ett bibliotek för unga läsare - Young Readers Center. Chefen för Kongressbiblioteket (och hans fru!) läste vid invigningen ur Mumintrollet för utvalda barn och deras föräldrar. Satsningen ingår i en kampanj för att öka intresset för barn och ungas läsning i USA.

I USA finns också Office for Intellectual Freedom (OIF). Denna organisation har som mål att "undervisa bibliotekarier och allmänheten" om vikten av intellektuell frihet i biblioteken. Varje år får OIF ta emot protester mot biblioteks och skolors bokurval. Dessa protester sammanställs och OIF publicerar varje år Top Ten list of Most Frequently Challenged Books. Listan diskuteras under Banned books week i höst men redan nu kan man se vilka tio titlar som anses mest skadliga för barn och ungdomar (det här året). Listan toppas av Lauren Myracles bokserie med de kryptiska titlarna: ttyl, ttfn, och l8r,g8r (svensk översättning saknas). De bästsäljande böckerna är skrivna i sms-stil och anses innehålla hemskheter som "nakenhet, sexuell frispråkighet, stötande språk...". Andra titlar på listan är Purpurfärgen av A. Walker, Twilight-serien av S. Meyer och Chokladkriget av R. Cormier. Dessa böcker kan du naturligtvis låna hos oss. I Sverige har vi ju en lite annan syn på vad som är skadligt för barn och unga...

/ Ulrika

Freaky Friday - censur i barn- och ungdomslitteraturen?

Förra veckan damp nya numret av Vi läser ner i brevlådan hemma. Här kan man bland annat läsa om censur i barnboksvärlden. Finns det? Kända barnboksförfattare som Ulf Stark, Viveca Lärn och Gunna Grähs menar det. Viveca Lärn blev ombedd att ta bort en passage i den senaste Ludde-boken som innehöll gubbar som satt och rökte på ett café. Förläggarna håller inte med, men medger ändå att till exempel svordomar medför att böckerna säljer sämre och då är det naturligtvis inte önskvärt att de innehåller fula ord.

Bilda dig gärna en uppfattning! Ulf Stark har pratat om det på SVT, debatt har förts på Svd och Sveriges radios studio ett har tagit upp frågan.

Vi på Chrib tycker det är freaky med censur! Finns en företeelse i verkligheten kan den också gestaltas litterärt, men naturligtvis på ett lämpligt sätt. Barn och ungdomar lever faktiskt i samma verklighet som vi vuxna. Och vilka är bättre lämpade att gestalta detta än barnboksförfattarna?

/Magdalena