När man ser vad som händer på yttrandefrihetsfronten runtom i världen – Ungerns nya medialag som innebär ökad politisk kontroll över landets medier, åsiktsförtryck och misshandel av oliktänkande i Vitryssland, fängslande av regimkritiska filmregissörer i Iran och så vidare – känns det ganska tryggt att leva i ett land som Sverige. Lustigt i sammanhanget är dock att Sverige en gång i tiden, i ett moraliserande förflutet, var först i världen med att införa statlig filmcensur i form av Statens biografbyrå. Myndigheten bildades redan 1911 och har genom årens lopp klippt i och i vissa fall även totalförbjudit filmer. Men från och med 1 januari i år, bara månader från sitt 100-årsjubileum, är Statens biografbyrå nedlagd och filmcensuren för vuxna därmed ett minne blott. En av höjdpunkterna i den svenska censurivern blossade upp i samband med att videobandspelaren kom mot slutet av 1970-talet och diverse spekulativa, våldsförhärligande och moraliskt tveksamma, enligt dåtidens debattörer, filmer började spridas vind för våg i samhället. Än värre var att minderåriga kunde få tag i dem. Så utbröt en moralpanik som bäst kom att sammanfattas i det numera klassiska tv-programmet Studio S om videovåld. Det är roande, och skakande, tv-historia som går att titta på i SVT:s öppna arkiv på webben.
/Olof
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar