Fem gånger sjuttio

I år fyller Enid Blytons Fem-böcker 70 år och enligt en engelsk undersökning säljs det fortfarande en halv miljon exemplar om året i Storbritannien.

Enligt Dagens Nyheter har Blytons böcker "i efterhand kritiserats för stereotypa könsroller, rasism, främlingsfientlighet och arbetarförakt.(...) På senare år har innehållet i de populära böckerna blivit så pinsamt att förlag både i Blytons hemland och utomlands som i Sverige ”tvättat” böckerna rena från de åsikter som skorrar värst för moderna läsare. Förlag har också låtit erkända illustratörer göra nya omslag för att på så sätt ge ny glans till det daterade innehållet. Men också tidigare ändrades berättelserna för att passa olika syften, pojkar blev till exempel flickor för att kunna ges ut i flickboksserier."

När nu så många känner till att det förhåller sig så med Fem-böckerna, hur kan de då fortsätta att sälja så bra? Är det verkligen barnen som önskar sig böckerna eller är det nostalgiska vuxna, företrädesvis mormor/farfar-generationen, som vill dela sina barndomsminnen med barnbarnen? Läser barnen böckerna (och i så fall, tycker dom om dom?) eller ställer dom plikttroget in dom i hyllan där dom får stå och samla damm och påminna om gamla släktingar/gamla tider?

Jag läste själv ett par av Fem-böckerna när jag var liten. Jag kan inte påstå att jag tänkte särskilt mycket på om dom var sexistiska eller rasistiska, jag slukade allt, däremot tyckte jag att dom var ganska enformiga och förutsägbara.

Vad tycker du? Hör Fem-böckerna till dina favoriter eller gör dom bättre nytta som fjärrvärme? Ska biblioteket fortsätta att ha Fem-böckerna till utlån trots deras solkiga rykte eller kanske just därför?

För er som tål att det skojas med Enid och hennes fem vänner har John Lennon en kul version i sin bok "På eget sätt". Den finns så klart också här på bibblan.

/Ulrika

Wordy Wednesday - Jane Eyre (igen!)

Att ge ut romaner i serieversion verkar vara på modet. De senaste åren har till exempel omåttligt populära Stephenie Meyers Om jag kunde drömma givits ut som serieberättelse (del 1, 2010 och del 2, 2011). Men även litterära klassiker har kommit i serieform, som exempelvis Mary Shelley's Frankenstein. I samma serie som Frankenstein, Klassiska seriealbum (Argasso förlag), ges nu även Charlotte Brontës Jane Eyre ut! Jag tycker det är roligt att man jobbar på det här sättet med att föra det skrivna ordet vidare till en förhoppningvis bredare publik. På så sätt får ju berättelserna nytt liv.

Serieberättelsen Jane Eyre är bearbetad av Amy Corzine och beställd till bibblan! Även boken som Camilla bloggade om förra veckan, Jane av April Lindner finns snart hos oss. Välkommen att låna! I bibliotekskatalogen kan du som vanligt kolla om boken du vill ha finns inne och/eller reservera den.

/Lina

Miscellaneous Monday - Jane Eyre

Just nu befinner jag mig djupt inne i en klassiker, nämligen Jane Eyre av Charlotte Brontë. Jag tycker verkligen det är fascinerande att jag har dissat en massa andra böcker (hur aktuella som helst!) för att jag inte riktigt kommit in i dem, och nu är jag helt uppslukad av denna bok från 1847!

Själva storyn är riktigt klassisk: fattig, föräldralös flicka växer upp hos elaka släktingar som egentligen inte alls vill ta hand om henne. Hon blir bortskickad till en internatskola och den kunskapstörstande Jane lyckas genom flit och hårt arbete till slut bli lärare på skolan. Så småningom får hon plats som guvernant på Thornfield Hall, ett gods där en viss Mr Rochester är godsherre...

Jane Eyre är väl mest känd för sin romantiska historia, men kan absolut läsas som en utvecklingsroman och enligt vissa är Jane Eyre är en av de första feministiska romanfigurerna. Oavsett vilket perspektiv man lägger på läsningen kan jag verkligen rekommendera boken!

Och nyligen hade den nya filmen om Jane Eyre premiär, med Mia Wasikowska och Michael Fassbender i huvudrollerna. Se trailern här nere!



/Magdalena

Tipsy Tuesday – The Science Fiction Gateway

Någon som tycker om science fiction? I september lanseras The SF Gateway, det hittills största digitala biblioteket för science fiction och fantasy, som kommer att erbjuda mängder av klassiker (många som inte längre finns i tryck), både av det mer etablerade slaget och av pulp-karaktär. Eller bibliotek och bibliotek, det kommer säkert att kosta en slant att ta del av böckerna. Men hur som helst är det en stor satsning som förutom runt 5000 böcker också kommer att omfatta olika forum och länka till referensverket och uppslagsboken The Encyclopedia of Science Fiction som snart släpps i en gratis onlineversion. Dags att fördjupa sina sci-fi-kunskaper!?

/Olof

Tipsy Tuesday – Innan Pippi

Alla känner väl till Pippi Långstrump, världens starkaste tjej?! Denna Astrid Lindgrens hjältinna som bröt mot normer för hur en flicka skulle vara och som blivit en galjonsfigur för den moderna svenska barnboken. All respekt till Pippi men känner ni till Bibi och Ann-Mari? Det gjorde inte jag i alla fall, tills för några dagar sedan. Bibi och Ann-Mari är flickor i Pippis ålder som hittar på hyss och beter sig som väluppfostrade flickor inte får göra, de är faktiskt ganska lika Pippi. Bara det att böckerna om dem är skrivna flera år tidigare. Så hur unik är Pippi egentligen och hur banbrytande? Dessa frågor kan man få svar på i en ny bok, med titeln Fria flickor före Pippi, skriven av forskaren Eva Wahlström. Det låter intressant tycker jag och vem blir inte sugen på att läsa böcker om självständiga rackartjejer på 1920- och 30-talen! Tyvärr så har vi inte böckerna här på bibblan, så vill man läsa får ni be oss fjärrlåna.

/Olof

Tipsy Tuesday - Pengar pengar pengar

Vad har Dag Hammarskjöld, Birgit Nilsson, Ingmar Bergman, Greta Garbo, Evert Taube och Astrid Lindgren gemensamt? Jo, de kommer alla att bli motiv på de nya svenska sedlarna som går i tryck om ett par år. Och kultursverige jublar, äntligen kommer cashen prydas av kulturella kändisar! Jag kommer ihåg en gång på mellanstadiet när Astrid fortfarande levde och folk tyckte att Nobelpriset borde delas ut till henne. Alla barn skulle samla ihop fem kronor till vad jag tror kallades lilla nobelpriset. Astrid skulle tydligen bli ännu rikare. Nu blir hon dessutom avbildad på vår tjuga. Hujedamej! Hur som helst så är det väl bara att ta tjuren vid hornen och börja läsa hennes böcker. Vi har många här på biblioteket. Jag tycker bäst om den om Nangilima. Vill du veta vad de andra gubbarna och gummorna har gjort så finns det gott om böcker, filmer och skivor med, om och av dem alla. Sök på deras namn i katalogen för att se vad som finns! Vad gäller laxen Hammarskjöld, som ju mest är känd för att ha varit FN:s generalsekreterare, och femhundringen Birgit Nilsson har jag inga klockrena tips. Vad gäller tvåhundringen Bergman rekommenderar jag gärna Persona, hundringen Garbo Ninotchka och bland femtiolappen Taubes visor är en av mina favoriter undergångsskildringen Ballad om Briggen Blue Bird av Hull.

/Olof

Miscellaeous Monday - modern klassiker

Om ni vill se en modern teaterklassiker ska ni bege er till Kristianstads teater imorgon kl 19. Då visas nämligen Lång dags färd mot natt av Eugene O'Neill. Pjäsen hade urpermiär på Dramaten 1956 och är en av världens mest välkända och spelade dramatiska verk. Så här står det på Riksteaterns hemsida:

"Familjen Tyrone är en ganska vanlig familj. Alla är bara så beroende av bekräftelse, av pengar, av alkohol, av smärtstillande, men framför allt av varandra. Kanske hatar de varandra, men de älskar varandra lika mycket. Det är det som gör uppgörelsen så våldsam. Det är det som gör allting så svårt."

Familjelivet är inte alltid så lätt och det kommer verkligen till uttryck i det här teaterstycket. Livslögner, svek och syskonrivalitet är bara några av ingredienserna som kryddar dygnet när allt ställs på sin spets; mamma, pappa och två söner instängda tillsammans i ett sommarhus. Musiken har en stor roll i den här uppsättningen och det känns extra spännande. Och vill ni läsa Lång dags färd mot natt - låna den på bibblan!

/Magdalena

Wordy Wednesday - Rödgrön bokröra 100 år

"Någon lär ha sagt: Per Albin skapade folkhemmet. Ingvar Kamprad möblerade det. Men det var Birger Wahlström som lärde svenska folket att läsa!"

Så står det att läsa på bokförlaget B. Wahlströms hemsida just nu. Förlaget fyller 100 år i år och det är flera generationer svenskar som delar bekantskapen med Kitty, Biggles, Lotta, Jolly, Hemliga sjuan, Vitnos, Tvillingdetektiverna med flera.

Den, för sin tid, ovanliga affärsidén som Birger Wahlström hade var att sprida bra böcker till så många som möjligt så billigt som möjligt. Böckerna gavs ut i ca 25.000-40.000 ex, en enorm upplaga på den tiden, och såldes av kringresande försäljare, så kallade kolportörer.

Idag har Kitty-böckerna sålts i över 4 miljoner ex bara i Sverige trots att kritiken mot massproducerad skönlitteratur periodvis varit stark. Även utgivningen riktad mot pojkar/män som till exempel Biggles, förlagets västernserier och de hårdkokta deckarna har kritiserats under åren. Smaken är som bekant olika men faktum kvarstår, förlaget fyller 100 år i år så böckerna har nått sin läsekrets. Vill du läsa mer hittar du en hel del på förlagets hemsida.

Jag säger grattis och tack för alla mysiga lässtunder jag hade som barn tillsammans med "ungdomsböckerna med röda (för flickor)och gröna (för pojkar) ryggar".

/ Ulrika

Miscellaneous Monday- lyckad olycklig kärlek

Att vara olyckligt kär känns extra sorgligt och ensamt när våren kommer, solen lyser och parkbänkarna fylls av nyförälskade par. Det finns många nya böcker om olyckliga förälskelser men det finns också en och annan klassiker som förtjänar att läsas. Även om tiden gått och världen förändrats väldigt mycket är känslorna de samma idag som för ett par hundra år sedan.

Jag såg på nätet att en av dessa klassiker, Den unge Werthers lidanden av Goethe, nu kommit i ny upplaga. Boken, som är skriven som en brevroman, gavs ut redan 1774 och berättelsen bygger på en självupplevd kärlekshistoria.

Den unge Werther är en ung och passionerad man som anländer till en liten ort på landsbygden. Där möter han Lotte, en vacker flicka som tar hand om sina syskon och som är förlovad med en äldre man. Werther blir hejdlöst förälskad men kärleken är inte besvarad. När Lotte gifter sig med sin fästman inser Werther att hoppet är ute och bestämmer sig för att någon av dom måste dö.

Boken blev en stor framgång, Goethes genombrott, och påverkade sin samtid enormt. Män klädde sig som Werther och unga människor tog livet av sig sedan dom blivit helt tagna av passionen och Werthers öde.

Vill du veta varför tycker jag att du ska ge boken en chans. Den finns så klart här på bibblan.

/ Ulrika

Miscellaneous Monday - Japan

Det asiatiska landet Nippon, som vi i väst döpt om till Japan, har länge kallats soluppgångens land. I dagens Japan råder snarare skymning dygnet runt. Jordbävningar, tsunamis, strömavbrott, sjukdomar, mat- och vattenbrist. Och som om det inte skulle räcka; kollapsade kärnkraftverk som ligger som tickande bomber och bara väntar på att få spy ut dödlig strålning över en befolkning som fortfarande minns de amerikanska atombomberna över Nagasaki och Hiroshima under andra världskriget.

Den nytillträdde amerikanske presidenten Harry S Truman bestämde sig 1945 för att förena nytta med nöje. Han ville testa USAs nya uppfinning atombomben och samtidigt skrämma Japan till att kapitulera och erkänna sig besegrat. Han lyckades, Japan gav upp och mellan 100 000 och 250 000 människor dog inom fyra månader från de ödesdigra dagarna i augusti. Civila män, kvinnor och barn dog av explosionerna, av strålningen eller under rasmassorna. Fortfarande idag, mer än 60 år senare, dör människor av cancer orsakad av strålningen från bomberna.

Det finns många böcker skrivna om det fruktansvärda som skedde i Japan 1945 men en av de mest kända är Sadako och de tusen papperstranorna av Eleanor Coerr. Jag läste den som tolvåring och jag har aldrig glömt den. Den handlar om flickan Sadako Sasaki som bara var två år när bomberna föll. Hon tycktes till en början ha klarat sig bra men insjuknade plötsligt i "atombombssjukan" (cancer) när hon var elva år. Sadako älskade att springa men en dag på löparbanan slutade hennes ben att lyda henne och hon hamnade på sjukhus. Enligt en japansk sägen får den som viker 1000 papperstranor önska sig vad som helst. Sadako ville bli frisk och ägnade hela dagarna åt att vika papperstranor men cancern spred sig snabbt. Boken är naturligtvis jättesorglig men viktig och bra. Sadakos papperstranor har blivit viktiga fredssymboler och barn runt om i världen viker fortfarande fåglar som skickas till Hiroshima där dom hängs upp vid Sadakos staty i Fredsparken.

/ Ulrika

Tipsy Tuesday – Internationella kvinnodagen

Idag är det som säkert många av er noterat Internationella kvinnodagen. Det är en perfekt dag, med lång och stolt tradition som går över hundra år tillbaka i tiden, att planera sina feministiska initiativ. Speciellt om man inte gör detta till vardags. Bäst smids planer med hjälp av bra inspiration och god litteratur. Därför tänkte jag passa på att tipsa om några feministiska klassiker. Först ut den existentiella tegelstenen Det andra könet av franska filosofen Simone de Beauvoir. I den brottas hon med frågor om frihet och ofrihet, om hur kvinnan historiskt blivit den andra i förhållande till mannen och förvägrats rätten eller förlorat möjligheten att leva ett självständigt liv. Det var också Beauvoir som myntade uttrycket ”Man föds inte till kvinna, man blir det” och spred idéerna om hur sociala sammanhang konstruerar våra identiteter. En radikalt annorlunda bok är Valerie Solanas SCUM-manifest som jag skrivit om tidigare här på CHRIB men som är väl värd att nämna igen. Det är en på många sätt drastisk, och såklart omdiskuterad, men mycket vital skildring av manssamhället och metoderna att förändra eller kanske snarare förgöra detta. Och till sist en svensk, mer lättillgänglig, men ändå väldigt klargörande bok som jag tror bidrog med tankeställare till många när den kom ut i mitten av 1990-talet. Jag blev i alla fall mycket klokare efter att jag hade läst den någon gång i början av gymnasiet. Den heter Under det rosa täcket och är skriven med skarpvässad penna av Nina Björk. Läs den! Spana också in tidskriften Bang som i år fyller 20. Den står bland vuxentidskrifterna. Mer böcker om feminism, genus och kvinnokamp hittar ni på bibblans avdelningar uOhj och Ohj!

/Olof

Tittering Thursday - Repris

Roligt: gamla favoriter i repris ges ut på nytt! Bonniers har bestämt sig för att göra en Penguin och ge ut "gamla" klassiker i nytt format. Ett väldigt snyggt format, dessutom.
Två unga illustratörer har anlitats och har gett klassikerna en modern form. Böckerna har dessutom förpackats i två boxar, och här kan man möjligen vara lite kritisk: det känns som att det har blivit en tjejbox och en killbox. Titlar som Unga kvinnor och Agnes Cecilia (min favorit!) i den ena boxen och äventyrsklassiker som Robin Hood och Skattkammarön i den andra talar sitt tydliga språk... Förutom detta har jag absolut inget att invända!

/Magdalena

Tipsy Tuesday: Manga, Berlin och KB-mannen

Tittar du i bibliotekets mangahyllor kan du snabbt konstatera att utbudet domineras av långa serier med action- och äventyrsserier. De lite mer udda titlarna försvinner bland alla delar av Mästerdetektiven Conan, Bleach, Naruto och så vidare. Men tittar du lite noggrannare kommer du att upptäcka några få pärlor som sticker ut. Den japanska seriekulturen, som är väldigt omfattande, täcker ju alla genrer och målgrupper även om det inte märks så tydligt på den svenska utgivningen. Det lilla förlaget Ordbilder ger däremot ut lite smalare alster. På bibblan har vi exempelvis Iwaoka Hisaes Drömmarnas djup och Yamakawa Naotos En kopp kaffe till. I den senare berättas en rad vardagliga historier, livsöden, relationer, minidramer mot en bakgrund där vi ständigt påminns om kaffets betydelse i våra liv. Bokens första avsnitt, exempelvis, är en enda lång uttrycksfull studie i konsten att brygga ett riktigt gott kaffe. Spana också in den kusliga skräckmangan Uzumaki. Spännande, stämningsfull och riktigt snyggt tecknad.

1973 gav Lou Reed ut sin fantastiska konceptplatta Berlin, en rockopera om några utsatta individer på marginalen i en mytomspunnen stad som Reed, då han skrev musiken, aldrig hade besökt. Skivan sågades när den kom och först 2007 framförde Reed den i sin helhet vid ett liveframträdande. Konserten filmades av Julian Schnabel och i kören återfinns ingen mindre än Antony Hegarty. Finns att titta på på SVT Play!

Och något för alla biblioteksintresserade. Imorgon sänds första avsnittet av Bibliotekstjuven, en miniserie influerad av KB-mannen, bibliotekschefen som stal böcker i miljonklassen från det egna biblioteket!

/Olof

Freaky Friday – Censur

När man ser vad som händer på yttrandefrihetsfronten runtom i världen – Ungerns nya medialag som innebär ökad politisk kontroll över landets medier, åsiktsförtryck och misshandel av oliktänkande i Vitryssland, fängslande av regimkritiska filmregissörer i Iran och så vidare – känns det ganska tryggt att leva i ett land som Sverige. Lustigt i sammanhanget är dock att Sverige en gång i tiden, i ett moraliserande förflutet, var först i världen med att införa statlig filmcensur i form av Statens biografbyrå. Myndigheten bildades redan 1911 och har genom årens lopp klippt i och i vissa fall även totalförbjudit filmer. Men från och med 1 januari i år, bara månader från sitt 100-årsjubileum, är Statens biografbyrå nedlagd och filmcensuren för vuxna därmed ett minne blott. En av höjdpunkterna i den svenska censurivern blossade upp i samband med att videobandspelaren kom mot slutet av 1970-talet och diverse spekulativa, våldsförhärligande och moraliskt tveksamma, enligt dåtidens debattörer, filmer började spridas vind för våg i samhället. Än värre var att minderåriga kunde få tag i dem. Så utbröt en moralpanik som bäst kom att sammanfattas i det numera klassiska tv-programmet Studio S om videovåld. Det är roande, och skakande, tv-historia som går att titta på i SVT:s öppna arkiv på webben.

/Olof

Tipsy Tuesday – Rödluvan och varulven

Alla känner ju till den klassiska folksagan Rödluvan. Nu har den filmatiserats i en minst sagt upphottad version där rödluvan spelas av Big Love- och Mamma Mia!-stjärnan Amanda Seyfried och där vargen är en kringstrykande varulv. Regissör är ingen mindre än Catherine Hardwicke, hon som gjorde den första Twilight-filmen. Det är alltså en Rödluvan för vår vampyrälskande samtid! Nu är Red Riding Hood, som filmen heter, ingen barnhistoria direkt. Av förhandsinformationen att döma rör det sig om en gotisk kärlekshistoria av värsta Hollywood-mått, ett skälvande triangeldrama som utspelar sig under mörkaste medeltiden. Seyfried har förälskat sig i en föräldralös skogshuggare och ensamvarg. Kärleksaffären är inte populär hos hennes föräldrar som redan utsett en blivande man till sin dotter. För att inte förlora varandra beslutar kärleksparet att rymma tillsammans. Men i skuggorna lurar den hungriga varulven… Roligt från vår svenska horisont sett är att en nyskriven låt av Fever Ray kommer att kunna höras i filmen. Det har också sagts att Karin Dreijer själv kommer att dyka upp i en cameo. Så är dock inte fallet om vi väljer att tro Fever Rays hemsida.

Filmen har premiär i mars 2011!


/Olof

Tipsy Tuesday – Solanas på väg mot ungdomshyllan

Igår tillkännagavs, som Ulrika skrev på bloggen igår, årets Augustprisnomineringar. I den skönlitterära vuxenkategorin är min favorit helt klart Sara Stridsberg (som jag förövrigt såg i ett längre samtal på årets bokmässa) vars säregna, mörkt drömska roman Darling River är nominerad i år. Stridsberg har i sina tre romaner som hittills getts ut utgått från en verklig eller välkänd fiktiv gestalt och skapat sin egen tolkning, sin egen myt kring denna person. I Darling River handlar det om författaren Nabokovs karaktär Lolita, en romanfigur som på något sätt trängt ner i ett kollektivt medvetande men som i Stridbergs berättelse får ett nytt liv i ett nytt sammanhang. Hennes debut Happy Sally handlar om långdistanssimmaren Sally Bauer som 1939 som första skandinav simmade över Engelska kanalen och uppföljaren Drömfakulteten porträtterar en udda förkämpe i den feministiska historien, nämligen Valerie Solanas. Solanas är känd för två saker. Dels sitt upproriska, radikalfeministiska manifest SCUM (Society for Cutting Up Men), en vriden, kanske ironisk, svart humoristisk tolkning av sakernas tillstånd som proklamerar kvinnans frigörelse genom utplånande av den manliga befolkningen. Dels att hon, efter vissa konflikter, sköt popkonstnären Andy Warhol så att han nästan dog. Om detta har gjorts en film som heter i I shoot Andy Warhol som ni bör se om ni får chansen, finns tyvärr inte på bibblan… Fram till ni får tag på denna tycker jag att ni ska spana in Solanas manifest, en oumbärlig bok för alla intresserade av feministisk historia, som nu ges ut i en ny snygg utgåva av förlaget Modernista (som för den delen nästan alltid ger ut snygga böcker). För översättningen till svenska står såklart Sara Stridsberg som också skrivit ett personligt förord. Manifestet landar snart i ungdomshörnan här på bibblan, så håll utkik!

/Olof

Tipsy Tuesday - The wilderness downtown

Alla som tycker om det kanadensiska bandet Arcade Fire och deras storslaget drömska musik eller alla som gillar spännande internetexperiment bör spana in den interaktiva filmen The wilderness downtown som designats för webbläsaren Google chrome. För en Arcade Fire-beroende som jag är detta rena sockret och jag har åtskilliga gånger tagit del av videon och samtidigt passat på att damma av de gamla skivorna Funeral och den efter författaren John Kennedy Tooles roman titelsatta The neon bible. En fantastisk skiva och en intressant bok av Toole som är mer känd för klassikern Dumskallarnas sammansvärjning. Toole begick självmord bara 32 år gammal och båda hans romaner är utgivna postumt. Neonbibeln skrev han när han bara var 16 år gammal! Hur som helst, The wilderness downtown funkar som så att man skriver in en adress, sin barndomsadress eller kanske där man bor nu, innan man startar filmen. Själva filmen anpassas därefter, omgivningarna hämtas från valet man gjort. Det enda kruxet är att man måste titta på filmen i Google chrome… Kanske ett tecken på Googles anspråk på världsherravälde. Apropå detta ägnade SVT:s kulturmagasin Kobra sin säsongsstart, 5/10, med ett intressant reportage om Google. Vill man läsa mer om hur Google funkar finns den avslöjande boken Google-koden.

/Olof

Wordy Wednesday - favorit i repris?

Så har jag äntligen gett mig tid att läsa Michelle Magorians klassiker Godnatt Mister Tom.
Jag förstår inte hur jag har kunnat missa denna fantastiska bok. Med tanke på min nästan ohälsosamma bokkonsumtion under mina yngre tonår är det ännu konstigare. Om du också hoppat över boken tidigare så väntar dig en klok, sorglig, förfärlig och härlig historia.

Boken handlar om William Beech, en liten blek och spinkig pojke, som tillsammans med många andra stadsbarn skickas bort från London under andra världskriget. Tyskarna hotar att bomba och familjerna försöker rädda sina barn genom att skicka ut dom på landet. William blir placerad hos en gammal butter enstöring, Tom Oakley, som motvilligt ställer upp eftersom det är hans skyldighet, hans krigsinsats.

William, eller Willie som han kallas, är rädd, tyst och blyg och det tar ett tag innan han öppnar sig för Tom. Den äldre mannen är å sin sida inte van att umgås med folk över huvud taget, han har hållit sig för sig själv sedan hans hustru dog 40 år tidigare. Allt eftersom dagarna går lär det udda paret känna varandra och läsaren får veta alltmer om huvudpersonerna. Redan tidigt i boken förstår man att Willie inte haft någon bra barndom men hur förfärligt hans liv i London är inser man långt senare. (Jag kom att tänka på boken Pojken som kallades Det.)

Till byn kommer det fler och fler evakuerade barn och Willie får för första gången i sitt liv en riktig vän, Zack, som med sina vilda historier och färgglada kläder öppnar världen för Willie. Zacks föräldrar är skådespelare och deras son kan och vet (nästan) allt. En dag får Willies vän reda på att hans pappa är allvarligt skadad efter en bombning och Zack måste åka till London. Han kommer inte tillbaka.

Det är en fantastisk berättelse om överlevnad, mod och vänskap. Jag förstår varför boken blivit en klassiker och jag önskar verkligen att alla bokslukare, oavsett ålder, ger den en chans. På biblioteket finns den både som pappersbok och som ljudbok, såväl på engelska och som på svenska.

/ Ulrika

Freaky Friday - att ta studenten

Imorse när jag körde till jobbet lyssnade jag på Radio Kristianstad, som rapporterade från studenternas champagnefrukost i Tivoliparken här i Kristianstad. Reportern frågade bland annat flera av ungdomarna hur det kändes att ta studenten och vad de planerat att göra under och efter sommaren. Flera svarade att det är med blandade känslor man går ut, även om man har planer för tiden efter, vilket jag (faktiskt!) också kommer ihåg från min student. Just detta att skiljas från klasskamrater och vänner och även från den välbekanta rutinen att gå till skolan varje dag (som man faktiskt gjort sedan man var 6-7 år!) var en märklig känsla... Ut i vuxenlivet (?) och anpassa sig till nya rutiner och en ny vardag – både väldigt spännande och lite freaky. Eller?

Nåväl, vi på B&U önskar alla studenter lycka till och hoppas att vädret är på er sida dagen till ära!

/Lina

Kuriosa: Vill du läsa om hur studenten kunde gå till förr i tiden, kolla in Hjalmar Bergmans klassiker Markurells i Wadköping! Inte riktigt som nutidens studentfirande...

Wordy Wednesday - kan kvinnor i Cannes?

Idag startar filmfestivalen i Cannes. Om jag uppfattade radions nyheter rätt är det 19 män och 1 (!?) kvinna som har chans att vinna en eftertraktad Guldpalm. Det känns inte helt rättvist. Tror inte att det beror på att männens filmer är bättre. Däremot kan det bero på att det är fler män än kvinnor som jobbar som regissörer. Men varför är det så? Under våren har det pågått en debatt i medierna om könsfördelningen inom film och teater och den lär fortsätta...

Årets Cannes-festival inleds med den maffiga mainstreamfilmen Robin Hood av regissören Ridley Scott. Precis som i hans film Gladiator är det Russell Crowe som spelar huvudrollen.

(Andra kända namn i rollistan är Max von Sydow och Cate Blanchett.) I Scotts film är det inte den traditionella Robin Hood vi möter utan snarare Robin innan han blev Hood. När Robin Locksley återvänder till England, efter att under lång tid stridit vid Richard Lejonhjärtas sida, upptäcker han att allt inte står rätt till i kungadömet och hans kamp mot överheten tar sin början.

På biblioteket kan du naturligtvis låna den klassiska berättelsen om Robin Hood och alla hans vänner i Sherwoodskogen. Är du sugen på att läsa mer får du inte missa Mats Wahls bok Hood som kom ifjol, i boken tolkar författaren den klassiska legenden på sitt eget sätt.

/ Ulrika