Marcus Jannes från Järna orkade inte leva längre. Via internet och sajten Flashback kunde människor följa hans kamp. Många trodde att det var en bluff, några förstod allvaret och larmade SOS. Tyvärr kom larmet för sent och Marcus liv tog slut.
Att Marcus valde att direktsända sin egen död har lett till diskussioner om både ansvar och om internet. Varför ville Marcus att alla skulle se? Varför vill vi se en människa ta livet av sig? Varför försökte en del att få honom att slutföra sin plan, när han själv tvekade? Dom som tittade på utan att försöka stoppa honom, bär dom något ansvar för hans död? Inte i lagens mening, enligt juridiken, men moraliskt? Kan man verkligen, på lång sikt, hindra en människa som bestämt sig för att dö?
Jag har inga svar. Kanske någon annan har. Marcus död väcker många tankar och jag hoppas att alla som går och grubblar har möjlighet att få prata om det som hänt. Det är trots allt så, att om vi får möjlighet att sätta ord på våra tankar, blir lyssnade på och bekräftade, så är risken betydligt mindre att vi hamnar i Marcus situation, vilse och ensamma i mörkret.
Det finns många böcker som handlar om självmord. På ungdomsavdelningen hittar du till exempel Känslan av att hoppa av Ingrid Olsson och Det är slut mellan Gud och mig av Katarina Mazetti.
/ Ulrika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar