I seriernas hemland, Belgien, ses det som ovanligt om man inte läser serier och det uppmuntras alltid att läsa mer av dem. Men här i Sverige har de kanske ibland fått ett oförtjänt rykte av att vara lite för lätt att läsa och något för den late. Men då missar man absolut något! Serier kan öppna en underbar värld med sina bilder och den kortare texten.
Därför tipsar jag om en av mina favorit-serier, Nemi. Ni har säkert sett tidningen i tidningshyllan, och det finns även ett flertal böcker med alla serierna i (jag tror de är uppe i åtta böcker just nu).
Nemi handlar om just Nemi, döpt efter en sjö i Italien, som är en tjugo-nånting gothare, svartrockare, ja, något som hon själv inte beskriver. Hon är lite speciell och rent av larvig ibland, och serien handlar mest om hur hon kolliderar med världen, eller ja, kolliderar med allt. Hon tycker alla subkulturer är idioti, och precis samma tycker hon om "den vanliga människan". Bäst i hennes värld är att vara som henne och hennes bästa kompis, den blåhåriga Cyan som är långt mer vuxen. Ändå är de bästa vänner.
Nemi klarar inte av att leka vuxen, utan vill egentligen helst käka choklad och ragga upp killar i svarta kläder. Visst, hon är ingen mönsterperson och ibland kanske hon inte är någon suverän förebild, men hon har något speciellt ändå.
Som Nemi själv säger "du får inte vad du förtjänar, du får vad du tar". En bra sak att komma ihåg de där dagarna då inget går som det ska.
/Katarina, praktikant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar