I fredags blev det inget bloggande för babes:en. Hela CHRIB (och halva Sverige?) var nämligen på bok - och biblioteksmässan i Göteborg. Precis som vid alla tidigare besök kan jag konstatera att EN dag på mässan är för lite! Så många seminarier, intervjuer, boksläpp, erbjudanden och författare och så lite tid. I år fokuserade vi på seminarierna som var av skilda slag och av ytterst skiftande kvalitet.
Ett seminarium med författarna Maria Sveland (Bitterfittan, Att springa) och Katarina Wennstam (Smuts, Alfahannen) var väldigt intressant. De två kvinnliga författarna skriver om svåra saker; bland annat om övergrepp mot barn och om mäns våld mot kvinnor. Genom sina romaner vill dom väcka debatt kring dessa ämnen. Sveland och Wennstam är båda journalister och har tidigare jobbat på Sveriges Television. Katarina Wennstam har gett ut ett par reportageböcker tidigare men hon insåg att hon skulle kunna berätta mer sanningsenligt och trovärdigt om hon valde att skriva om påhittade personer.
Något som de båda kvinnliga författarna också tog upp är att många människor som läser deras böcker förutsätter att dom själva varit med om det dom beskriver. När det gäller manliga författare dyker den frågan sällan upp, istället imponeras läsarna/recensenterna av hur skickligt en man kan beskriva till exempel en utsatt kvinnas situation. Intressant, och upprörande, att höra om hur genustänket fortfarande genomsyrar debatten.
I seminariet "Svennar, blattar och helt vanliga människor" deltog författarna Niklas Krog, Martin Svensson och Alexandra Pascalidou. Krog, som tidigare varit elitspelare i basket, skriver om Turk (svenne) och Ayla (blatte) i basketserien som börjar med boken Ingen rädsla och Martin Svensson skriver om hederskultur i sina böcker Din heder och När inget annat hjälper. Pascalidou har bland annat skrivit boken Bortom mammas gata om flykten till Sverige, rasism, Rinkeby och nazisthot. Martin berättade att han var den enda svennen i hela sin frus släkt på 2000 personer. Niklas berättade om när han som tonåring cyklade runt i Rinkeby och sålde ägg till "invandrarmänniskor" och om hur snabbt han fick nya vänner där trots att han själv kom från Alvik. Alexandra sparkade av sig skorna och önskade att fler blattar själva skulle börja skriva om sina liv i Sverige. Idag är det oftast svenskar utan invandrarbakgrund, som Martin och Niklas, som skriver om nysvenskarnas liv. Det blev ett intressant samtal om fördomar, svaga killar, starka tjejer, långkok och basket.
Till sist, om du gillar böcker och läsning, missa inte mässan nästa år. Det är nästan som en extra julafton när man kommer hem med alla sina fynd och minnen!
/ Ulrika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar